säger det igen

Det verkar ha blivit ett land av matematiker
De ser på livet som en uppgift som måste lösas
En fråga som garanterat har ett svar
Lev bara..
Snälla.
Lev ditt liv som DU vill leva det och skit i alla andra.
Du behöver inte lösa allt som ett mattetal eller nån biologiuppgift.
Det funkar inte så.
Livet ska levas och inte förklaras.

Jag avsäger mig allt världsligt som inte vill mig nått

Sverige har gjort sig av mig Gud
Vi verkar inte behöva honom längre
Endast 17% av Sveriges invånare tycker att religionen är viktig
Vi verkar ha blivit ett land av matematiker
Vi ser livet som en uppgift som måste lösas
En fråga som garanterat har ett svar
Men döden har små skrynkliga fötter som aldrig fick chansen att lära sig gå
Kanske är det inte vi som gjort oss av med Gud?
Kanske är det Gud som gjort sig av med oss..
Och det är som att vi rör vid våra egna liv som något främmande
Vår förvirring har ingen spegel
Så Gud är för oss otrygga stackare
För oss svaga med hjärtat fyllt av kaos
Och så Sverige mitt i allt det här
Detta outsägligt vackra land 
Med sina sjöar som ögon mot underjorden
Med sina småstäder och smågator
Med sina pizzerior och övergivna busshållplatser
Och vi hör Gud som en röst i trapphuset
Sen kan dom där matematiska stackarna försöka förvandla änglarna till siffror
Jag avsäger mig allt värdsligt som inte vill mig nått
För Gud är redan här 
Och vi är alla värda allting gott som händer oss

-Marcus Birro





Han va o snackade idag i skolan, otroligt skön och rolig människa. 
Smart kille faktiskt.
Tänkvärd dikt också.
Typ bara så jag kände idag.
Ska sova nu I think.
/ Anna

Det får räcka

Nu får det vara nog! Seriöst. Varför ska jag ta skit hela tiden? Jag förstår inte vad jag gör för fel, så mycket har jag inte förändrats och du sitter och säger att du inte känner mig längre. Va bra, då känner vi inte varandra längre då för du kanske gav upp för längesedan.
Jag sitter här. Jag är samma Anna, samma person innerst inne och om inte det duger så stay away liksom. Och om det är något jag inte tål så är det dubbelmoral. Det är ju nästan komiskt..
You're neither friend or foe 
though I can't seem to let you go
The one thing that I still know is that you're keeping me down


Nu ska jag sova.
Ska upp tidigt för religionsdag och sedan orientering..
/Anna

Illusioner

Jag har sett på moln från båda sidor nu. Har sett inifrån och ut och ändå ser jag nu bara molnillusioner. Och nu minns jag, jag har aldrig förstått mig på moln, inte det minsta.

 

Kom sommarnätter under stjärnor kom.. För jag saknar hur det var, så som det var den där kvällen när vi låg på betongen vid sjön och bara tittade. Allt det är försvunnet och förlorat, och du lämnar det skrattande när du gått..Om du brydde dig säg inte till nån för jag vill inte veta. Jag ber dig bara snälla, ge inte bort dig själv!

 

Jag har sett kärlek från båda sidor nu. Allt från att ge och ta och ändå ser jag bara kärleksillusioner. Och nu minns jag, jag förstår inte kärlek, inte det minsta.

 

 

Och jag skulle ha ringt dig ikväll men handen fastnade framför mig, 

och jag skulle sagt; "jag älskar dig" men stolthet kom i vägen.

Du eller jag, vem är konstigast? Är det bara jag som förändrats?

ja något är borta men något hittas, varje dag..

 

Jag har sett livet från båda sidor nu,

från upp och ner och ändå ser jag bara livsillusioner

och nu minns jag jag förstår inte livet, inte det minsta.


try..

I wish I hadn't seen all of the realness
And all the real people are really not real at all
The more I learn, the more I learn 
The more I cry, the more I cry
As I say goodbye to the way of life
I thought I had designed for me

I'm all I'll ever be
But all I can do is try

All of the moments that already passed
We'll try to go back and make them last
All of the things we want each other to be
We never will be
Det gör ont..
För du fungerar så bra utan mig.

tomrum

Vad händer?
Jag har ingen aning..
Undrar om någon kan förklara för mig?
Jag gör allt så gott jag kan men det känns inte som att det räcker..
Jag försöker och jag vill 

Otillräcklig 

Dina ord gjorde mig stark
Värmde mitt hjärta 

Nu är de borta
Jag är luft för dig 

Du tar mig mellan hopp och förtvivlan
River upp såret när det just börjat läka 

Du sa jag var speciell
Jag vet de orden var sanna 

Jag gjorde dig aldrig något ont
Vem ska jag då vara för att duga

Jag har en stark känsla av att den här hösten inte kommer bli som jag tänkt. Men det blir ju sällan som man tänkt eller hur... Eller kanske så blir det precis så som man visste att det skulle bli, fast man egentligen inte ville inse det från början. 
Vet ni att ibland saknar jag att vara liten, eller i alla fall mindre.. Då ens problem var att man inte fick det man pekade på i affären. Nu blir problem så mycket större, speciellt när det känns som att de attackerar ifrån alla håll. Jag står i ett stort tomt rum och har alla möjligheter att göra vad jag vill med det där rummet.. men plötsligt så faller rummet samman och under de nedfallna väggarna ligger jag.

Men jag klarar det.
Jag vet att jag gör det för att jag måste.
Ger nästan upp här, men jag ska inte..
Ska i alla fall försöka att inte ge upp, det är första målet..
/ Anna


RSS 2.0