Musik och Romantik
Some people want to fill the world, with silly love songs
Christian
Well what's wrong with that
I'd like to know
'Cause here I go, again
Love lifts us up where we belong
Where eagles fly
On a mountain high
Satine
Love makes us act like we are fools
Throw our lives away, for one happy day
Christian
We could be heroes just for one day
--------------------------
Love can touch us one time
And last for a lifetime
And never let go till we're one
Någon mer än jag som älskar filmen Titanic?
Det är verkligen en film som sätter sig i hjärtat, och stannar där.
Visst det är en film och jag vet att filmer inte är på riktigt. Men det bästa med filmen är att Rose inte alls tänker på sig själv, hon tänker mest på kärleken hon ser i Jack, det går i första hand.
Trots att det är film så tror jag att kärleken kan vara så stark, så stark och osjälvisk..
Den sortens kärlek finns nog, någonstans..
Det gäller bara att hitta den.
Alla behöver vi någon.
Kärleken är stark eller ensam är stark? Vad tycker du?
//Anna
My song
And this one's for you
And You can tell everybody
That this is your song
It may be quite simple
But now that it's done
I hope you don't mind
I hope you don't mind
That I put down in words
How wonderful life is now your're in the world
NattiNatti musik
And I look over me like a doctor looking for disease,
Or something that could ease the pain.
But nothing cures the hurt you, you bring on by yourself,
Just remembering, just remembering how we were.
-Missy Higgins.
Smått uttjatad med bra..
Men den är as go!
Mer trafik?
Letar fortfarande efter svar.
And I won't be far from where you are if ever you should call
You meant more to me than anyone I ever loved at all
But you taught me how to trust myself and so I say to you
This is what I have to do
.MISSY HIGGINS.
Kändisar i sikte!
Ja, bara genom att påbörja Stockholmsresan så började jag se kändisar.
När jag och Maria skulle gå på tåget i Göteborg så fick jag syn på Glenn Hysén.
Sen i Stockholm, påväg till idol-kön fick vi syn på balladali-Andreas som var ute och festade.
Och på lördagen satt vi i gamla stan och fick syn på Gudrum Schyman!
Det var det ^^
Skratt, idol, shopping och många vakna timmar
Ja, idag kom jag hem ifrån Stockholm.
Åkte med Maria i fredags från Göteborg för att söka till Idol 2008 i Stockholm.
Framme klockan 22.50 träffade vi Anton, Ms pojkvän. Han var en trevlig prick.
Vi hade jätteroligt, köade från 03.00 på natten..
Snackade med folk och sjöng gamla goingar.
På morgonen började det hända grejer, Idol-crew kom.
Sedan kom snyggingen själv, Peter Jihde!
Vi blev filmade tusen gånger när vi skulle vinka, dansa och vara glada..
Efter ett antal omtagningar var det inte kul längre, speciellt inte när man inte sovit på över ett dygn..
Men Peter var riktigt het, det kommer bilder om några dagar^^
Men i alla fall, efter all dans och kyla så fick vi äntligen komma in, eller ja, vi behövde inte vänta jättelänge, en timma kanske, ungefär, så var vi inne.
Och nu ska jag förklara för er hur idol går till!
Det är INTE så att man bara får gå in och sjunga, nejnej..
Vi kom in, fick våra snygga nummerlappar, och ett formulär att fylla i.
Där fick man frågor som
"Vad har du för erfarenhet som artist"
"Vilken artist jämför du dig själv med"
Hur bra självförtroende man har osv. osv.
Sist skulle man komma på en bra slogan om sig själv xD haha!
Sedan gick allt fort, vi kom i väntrummet och märkte att numren innan mig ropades upp!
Skyndade mig in på toa, bytte kläder och sminkade mig, jag kan ju säga att man inte är särskilt fräsch efter att ha varit vaken hela natten.
Då var det dags, mitt nummer ropades upp och vi satte oss i nummerordning.
Det kom en kille och hämtade oss, och där gällde det. Alla satt nervöst på en rad och en efter en gick vi in.
Sjöng igenom min låt lite där utanför och en trevlig tjej bredvid mig tyckte det lät skit bra så hon sa att jag skulle vara lugn. Det var precis vad jag behövde, för väl inne i rummet med för-juryn så var jag inte nervös alls!
Sjöng "If I ain't got you" och det gick jättebra.
Juryn sa: "Det lät verkligen jättebra!..... Men det räcker inte för att komma till den riktiga juryn. Tack för att du kom, Hejdå!"
Haha! Jag blev verkligen inte ledsen eller förvånad. Det är idol vi snackar om, och det är självklart de bara vill göra bra TV. För att lyckas inom musiken är inte idol det bästa stället, det trodde jag inte heller, men gjorde det som en kul grej och nu vet jag hur patetiskt det är. Jag är jag och kommer lyckas på något annat, bättre sätt^^
Vi var klara, och ingen i vårat gäng som vi bildade i kön hade gått vidare, vi "firade" på McDonald's, Jag, M, A och 3 stockholmare. Det var riktigt roligt. Då var klockan runt 13.00 och vi skiljdes åt och vi A, M och jag åkte in till stan för att shoppa lite. Hittade lite smått och gott på Urban Outfitters, världens bästa affär!
Vi gick runt i stan och hade det mys. Anton åkte hem till sin mormor, och jag och Maria tog tåget ut till Åkersberga till Marias faster där vi skulle sova. Skönt med en säng!
När vi somnade hade jag varit vaken i över 39 timmar..........
Tog tåget hem till Göteborg igen, sov nästan hela vägen.
Förutom att jag fick ringa Milla för lite skvaller, och sedan ringde Mathias för att fråga hur det gick och sådära, det var snällt^^
Trots att jag älskar Stockholm så är det skönt att vara tillbaka i Göteborg igen.
Kram kram // Anna
Btw! Om någon känner för att ta en weekend med mej i Stockholm någon gång så säg det!
230 spänn köpte jag min biljett för. Lätt värt!
Kärlek till Björn!
Björn Gustavsson, 14 år, ringer in till Swebus telefonsvarare efter att han blivit avslängd från en buss..
Bästa busstrafiken här på Swe
Ni är alla en människoras av sämsta kvalité
En stackars pojke i tårar, i sin brors gamla kläder
Lämnad att dö i vårt iskalla väder
Som ni glatt ger en böter med ert självbelåtna flin
800 spänn! Era jävla svin
Kontrollanter och lapplisor, jag hoppas ni försvinner
Bakom era ryggar vajar handens längsta finger
Erat jobb är så trist så att tiden står stilla
Hoppas lönen är kass och att frun luktar illa
Man mår illa och får kväljningar av att se er på stan
Jag hoppas ni får magsjuka och fula barn
Ni ska pissa i motvind och stryk ska ni ha
Och jag hoppas ni inte får nån tårta på er födelsedag
Ni är värdelösa kreatur som är svårt att hata mer
Barnen i Afrika tycker synd om er
Ingen tycker om er inte ens era föräldrar
Må västtrafik brinna i helvetets eldar.
Ha det gött, hej.
(Dikten kommer vid typ -4.07)
Skratt.
Bli nöjd med dig själv.
-------------------------------------------------------------------
I vårt samhälle vill vi så gärna vara "rätt". Det gäller att hänga med i mode och trender, ha "rätt" frisyr och "rätt" märke på jeansen, finnas med på "rätt" communities på nätet, ha "rätt" mobiltelefon, Ipod, dator, umgås med "rätt" kompisar, lyssna på "rätt" musik, hänga med i "rätt" TV-serier o.s.v.
I jakten på det "rätta" utseendet och de "rätta" prylarna faller många offer för reklamens budskap: att vi måste göra om oss för att passa in och att lycka är något vi kan köpa oss. Det bedrägliga är att idealen förändras hela tiden, så det som är inne idag kan vara ute imorgon. Därför krävs det mycket tid, energi och pengar för att hänga med och det är precis vad vårt kommersiella samhälle vill få oss att satsa på: "Shop till you drop!"
Är det inte märkligt hur mycket pengar vi kan lägga ned på att se rätt ut på utsidan? Trots att vi vet att det är insidan som egentligen räknas är det så oerhört lätt att falla dit. Frågan är om det finns något botemedel mot "att vara rätt"-sjukan. Kanske vi borde fundera lite mer på vad vi kan göra för att bli så trygga i oss själva så att vi inte blir slavar under alla möjliga och omöjliga trender och växlingar i samhället.
..några tips som kanske kan vara till hjälp i väntan på och i valet av "rätt" person:
Tro inte att du kan förändra någon annan
För att kunna förändras måste man vilja själv.
Vänta inte på att någon annan ska göra dig lycklig
Var inte passiv, ta vara på tiden och livet.
Om du vill veta vad äkta kärlek är - läs 1.Kor.13.
Nöj dig inte med mindre än vad Gud har tänkt för dig.
Drabbas inte av panik om det dröjer
Låt de viktiga valen i livet få ta tid, se till att du vet vad du väljer mellan.
Skaffa dig en realistisk syn på vad kärlek och ett förhållande är
"Kärlek är en gnutta romantik ibland, men mest vilja".
Och kom ihåg:
Du kommer aldrig att bli nöjd med någon annan om du inte är nöjd med dig själv!
-------------------------------------------------------------------
/ Anna
Sophie Zelmani
Tänkte bara dela med mig lite såhär på kvällen av några mysiga låtar..
I've got to stop, got to stop the trembling
It's beginning to drag me down
I've got to change, my wishes
I've got to stop wanting
Wanting you here
I've got to do something about the dreaming
It leaves the day the loss of been touched
I've got to discover some other meaning
And i've got to stop
Wanting you so much
/ Anna
There was no time
Fade from my heaven
Fade for the promise
Of forgetting
If I stared and you'd
Be shining through
I would probably still see you
Farewell my guest
You were the only one
Who saw the door
Might be open
If I only could have
Told you then
That the lock just was broken
There was no place
There was no time
There was no place
There was no time
-Sophie Zelmani
En riktigt nära vän
Vi grillade och hade trevligt, flummade en del också ^^,
Vi pratade lite om att man behöver ha en riktigt nära vän som man kan prata med om allt.
Jag hade en sådan vän, jag vet inte om han kände likadant, men ja kunde säga allt allt allt till honom..
Where did I go wrong? I lost a friend.. Nej men jag förlorade i alla fall en bit av den vänskapen..
Det är tråkigt faktsikt, men sånt är livet. Man ger, man får och man förlorar.
Det var förövrigt jag som snackade, eller läste en artikel jag hittade på crossnet.se
Här kommer lite bitar ur den..
----------------------------------------------------------------------------------------------------
I kristna kretsar talas det om att man skall leva för Gud och andra. Det låter som ett självutplånande liv. Sånt liv vill man inte ha i dagens värld. Allt går ut på att få så mycket som möjligt av livet. Ibland låter det som om Gud är ett hot - livet blir trist och begränsat. Detta är absurt, för Jesus är livet och vill ge oss liv i överflöd. Den frikyrkliga kulturen däremot har ibland gett signaler till missuppfattning om det kristna livet.
Vad innebär det att leva för andra?
Många frågar sig vad som är meningen med dem och deras liv. Dag Hammarskjöld, en av de första generalsekreterarna i FN, menar ungefär så här: Våga vara dig själv! Lev ut din "unikhet", men andra till godo. Med andra ord - var mänskligheten till rikedom och nytta genom din personlighet och dina gåvor! Att leva för andra är inte slaveri - att tjäna utifrån tvångstankar eller någons kontroll. Inte heller asketism - att inte unna sig själv någonting. Tjänande, som allt i relation till Gud och människor, ska vara motiverat av kärlek. Genom att vara sig själv och ha en attityd av tjänandet visar man villighet att leva för andra.
Varför ska man leva för andra?
Jesus gjorde det under sitt liv på jorden, och gör det idag genom oss. WWJD (What Would Jesus Do) är verkligen rätt motto. I Markus 10:45 står det att Han kom för att tjäna andra och genom det Han är och har att ge, vara andra till välsignelse. Han visade vad den verkliga meningen med livet är!
Genom att tjäna andra visar vi att Gud är sann och trogen sina löften, Romarbrevet 15:8. Jesus tjänade folket och gjorde på så sätt Gud och hans kärlek verklig! Gud fick gott rykte genom Jesus. Människorna kände igen Gud i Jesu attityder och gärningar. Det hände genom under men också enkla vardagliga kärleksfulla gärningar.
Det var tre herrar som hade bråttom till flyget och i sin brådska välte dom ett bord med äpplen som en ung kvinna sålde. Två stannade inte, medan den tredje vände tillbaka till kvinnan som på alla fyra letade efter äpplen. Då märkte han att hon var blind. Han böjde sig och hjälpte henne och samlade frukten på bordet igen och gav henne en summa pengar för dom som förstördes. När han sprang till sitt flyg, ropade kvinnan efter honom: "Sir, are you Jesus?"
Det är inte mycket som behövs för att Gud skall vara synlig!
Människor skaffar grejer och upplevelser som skall tillfredställa dem, men känner bara större tomhet. "Vad kan jag få ut av livet" är fel utgångspunkt. Att ge och tjäna andra är den verkliga glädjen. Gud gav allt, och ger fortfarande.
Ett av våra barn i sina tidiga år citerade en bibelvers utifrån sitt sätt att se på saken: "Det är sorligare att ge än att få!" Egentligen står det att det är saligare att ge än att få.
Men, visst finns den attityden i oss alla, inte endast när vi är barn. En kristen behöver inte vara behovets barn hela livet. Man kan växa till en som har andras väl som sitt stora intresse. Om man inte tjänar andra är risken att ens begåvningar bara står och "möglar". Tjänandet, inte konsumtionen, bidrar till personlighetens tillväxt och tillfredställelse.
Världen vi lever i...
... vill lura oss till att tro att allt handlar om mig och mina intressen. Dagligen matas vi med reklam som åberopar egots behov och rättigheter. Samtidigt ges sanslösa löften om ett härligt liv, bara vi unnar oss det senaste av prylar, sex och nya gudar. Den livsfilosofin leder till perversion.
Detta hände i Sodom:
Hesekiel 16:49-50
Detta var din syster Sodoms synd: hon och hennes döttrar kunde leva storslaget, i överflöd och ostörd ro, men de hjälpte inte den som var svag och fattig. De blev övermodiga och bedrev vidrigheter i min åsyn...
Rikedom var inte Sodoms synd. Sättet att använda den blev synd. Istället för att bruka överflöd till att hjälpa svaga och fattiga, fantiserade dom sig till nya upplevelser för sin tomma själ, och sjönk djupare i perversion av alla slag. Lever vi bara för oss själva och drivs vi endast av egna intressen, hamnar också vi i en "pervers" livsstil.
Gud unnar oss allt gott och ger oss allt till njutning, 1Timoteus 6:17. Meningen är dock inte att endast nå dit! Att leva för andra är nästa steg. Världen väntar! Fråga inte vad som kan fås från situationen, utan väx till i attityden - vad kan jag ge och göra för andra. Att tjäna andra tillför mycket mer till livet. Världens skräpmat kan inte stilla själens hunger! Mättade med Guds kärlek i gemenskap med Honom och varandra, är vi kanaler för Hans kärlek och generositet mot människor! Att leva för andra är det verkliga livet.
Filliperbrevet 2:3-5
Var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras. Var så till sinnes som Kristus Jesus var."
//Anna
Please tell me that it's over
Jag var inne på crossnet för att försöka hitta något att prata om på cellgruppen på tisdag..
Hittade inget o prata om men hittade denna artikeln, som jag tyckte var riktigt, riktigt bra!
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag var 17 år när jag tog mig an kärleken för första gången. Jag bad böner till Gud om en pojkvän. Jag bad om kärleken i mitt liv och jag bad att jag aldrig skulle behöva bli kär på nytt igen - jag skulle få den Rätta på en gång.
Jag gillade inte att umgås med killar på närmare håll. Det var okej att spela fotboll eller busa lite, men aldrig ville jag prata allvar med någon av det motsatta könet.
Förutom Han då. Han med stort H och som alla andra tjejer också ville ha. Honom skulle jag ha. Och han skulle vara min för alltid.
Efter en intensiv höst, med mycket umgänge, blev vi slutligen tillsammans. Det var den lyckligaste dagen i mitt 17-åriga liv.
Tre år senare, ganska exakt, kom fallet. Det var två dagar efter nyårsafton och allt kom som en chock. Killen jag varit tillsammans med i tre år, delat glada, hemska, underbara, fina, mörka, jobbiga, mysiga stunder med, förklarade här med att den tiden var över. Allt var slut.
Det var inte bara en jobbig stund för mig, utan också för honom. Även om det var han som nu dumpade mig ganska brutalt, var han själv uppriktigt ledsen och en aning förvirrad över vad som komma skulle.
Vi hade bestämt att dela hela vårt liv tillsammans, vi hade bevisat för vänner och familj att vi tänkte hålla ihop för alltid.
I en flickas huvud är det ganska mycket. Speciellt hos en flicka som jag. Jag planerade långt fram i mitt inre och kunde ofta se var vi bodde tillsammans, hur många barn vi hade och hur roligt vi hade det i vårt liv, han och jag.
Men då satt vi där, en tisdagskväll. Klockan hade sedan länge passerat midnatt och jag var stum. Jag fick inte ut ord, det var alldeles för smärtsamt. Han var ledsen och bad om ursäkt. Han visste inte vad som hade hänt, men han var ärlig. Han var ärlig mot mig i den stunden, vilket gjorde att vi inte gick längre, steget som kanske hade bundit fast oss för alltid. Och kanske hade det också gjort oss båda ännu mer ledsna - när vi insett att vi lurat oss själva.
Under fyra dagars tid fick jag inte ner en matbit. Ingenting gick ner och varje liten sak, rörelse, upplevelse, allt påminde om honom. Och att det nu var slut.
Det var oförståeligt. Det gick inte ihop. Hur kunde det bara vara över, sådär? Helt plötsligt bara?
Jag skämdes väldigt mycket. Jag upplevde att jag var riktigt usel på relationer, och att om jag inte kunde se till att den här funkade, hur skulle det då se ut i framtiden? Tänk om jag inte ens har någon framtid inom kärleken längre?
Många frågor kom och många tankar.
Det värsta jag gjorde var att jag flydde. Jag flydde precis allt. Jag klarade inte av att vara kvar och finnas i alla minnen och allt som om och om igen påminde om oss. Nu var det inte vi längre, det fanns inget oss kvar. Det var bara jag.
När man kommer i en sådan här chock som jag gjorde, kan tankarna lätt flyga iväg. Alldeles för lätt. Det blir lätt att tänka tanken om att varför ska jag finnas? Varför fortsätta livet?
Tankar om att göra något riktigt dumt, något som skulle uppröra människor och egentligen mig själv också. Kanske skulle jag supa mig redlöst full för första gången eller hitta någon sliskig kille att ha sex med. Bara för att göra uppror. Kanske skulle jag till och med rota fram köttkniven i kökslådan och ta mitt egna liv?
Tillslut kom jag i alla fall iväg. Jag kom bort från eländet som var min vardag och bort från alla mina underbara vänner - som jag egentligen behövt allra mest. Jag flydde från dem, för jag skämdes över mig själv och över mitt liv. Jag hade svårt att visa att jag faktiskt var ledsen, sårad, förstörd... Därför fick jag inte den tröst jag antagligen behövde.
Jag for till ett annat land och lärde känna människor som inte hade någon aning om min historia. En tjej berättade jag ändå allt för. Vi satt på klipporna vid vattnet och det var första gången som jag grät framför en vän...
När jag tillslut kom hem igen trodde jag att livet skulle bli fantastiskt, jag är ju över killen! Livet kan gå vidare och jag är lycklig!
Men det blev inte så underbart som jag trodde. Självklart var jag inte över killen. Jag hade bara skjutit in honom långt, långt in i mitt inre och låtsats som att allt var toppen. Att jag mådde bäst och var superlycklig. Sådär som jag brukade uppfattas. Glad och lycklig.
Men jag var inte det. Jag var fortfarande fruktansvärt förstörd i mitt inre och jag hade inte sovit ordentligt sedan vi gjorde slut. Han vakade över mig i mina drömmar och när jag insåg att det var bättre att vara vaken, för att slippa honom, blev det på något sätt bättre i mitt huvud. Dock blev jag tröttare och kände mig svagare.
Det var ingen enkel tid och det har tagit många timmar i tanke, bön och samtal för att bli helt fri. I mitten av sommaren fick jag plötsligt insikt om saker och ting. Med dagliga böner till min Herre, kände jag äntligen att jag inte behövde honom mer. Jag behövde inte ha killen för att klara mig, för att leva, för att finnas. Jag insåg att jag är perfekt som jag är och jag insåg att jag till och med skulle klara livet mycket bättre utan honom! Jag var äntligen fri.
Filippa Hagel| [email protected]
/ Anna
Take me away
Igår så var jag i kyrkan på eftermiddagen, vi gjorde polkagrisar med barnen^^ det va riktigt kul.
Sedan åkte jag hem till Jakob och hade filmkväll med 7 andra människor också.
Det var la najs. Sedan åkte alla hem, en efter en, jag stannade och sov över.
Vi låg och pratade en bra tag in på natten..
Kände hur jag var påväg bort flera gånger, och så börjar människan prata igen xD haha..
Aja, sedan på morgonen så kom Jakobs mamma in och väckte oss och blev smått förvånad över att jag låg där.
Sen var jag påväg till kyrkan igen, men halvvägs dit så kände ja bara NEJ..
Så jag åkte ut till Milla istället och var med henne i stallet ett bra tag..
Det var mys.
Så nu är jag hemma igen och sitter och lyssnar på musik, som alltid.
No more weary teary eyes
Just sunny skies
Never have I felt so alone
My how I've grown
Maybe that's the way it's supposed to be
As I'm walking down the street
Maybe
Maybe if it's just you and me
We'll never even miss a beat...maybe
Take me away
Take me away
All that I love is You
Is You
Captured by your love I'm such a fool
A fool for you
The day You laid Your hand upon my heart
Tore my world apart
There's been so many times that I have prayed
To hear You speak my name
// Anna
never meant to do you harm
Thought of all the stupid things I've done,
I never meant to cause you trouble,
and I never meant to do you wrong,
and I, well if I ever caused you trouble,
Oh no, I never meant to do you harm.
Nationellt prov, Sol, plugg..
Idag var det nationellt prov i engelska.
Det gick bra faktiskt, tror jag iaf.
Valde att skriva om en speciell person..
Det brukar funka för att beröra lärare ^^,
Sen hade vi hål ifrån 09.00 till 13.10...
Satt ute och softade i solen, åt glass och hade allmänt trevligt!
Väl hemma så har jag pluggat, pluggat och pluggat..
Kul. Noot..
Aja sånt är livet.
Bara 31 skoldagar kvar nu..
/ Anna
just know what you've got
Take a chance to make the whole thing last
Can I ask you to stay? no...
'Cause now's the time to close your eyes and see what you've got here
'Cause sunny days lead you astray, just know what you've got here.
To feel at last, the love left in your past.
Can I ask you to stay? no...
'Cause now's the time to close your eyes and see what you've got here,
'Cause sunny days lead you astray, just know what you've got here.
Now's the time to close your eyes,
'Cause everything changes but you.
can I ask you to stay? no,
Just know what you've got.
You're leaving..
Je t'aime..
Vi har hunnit med en hel del men efter tre dagars ledighet från skolan måste jag plugga jättemycket nu..!
Skriver mer så fort jag har tid.
/ Anna
Are you happy now?
Now, don't just walk away
Pretending everything's ok
And you don't care about me
And I know there's just no use
When all your lies become your truths and I don't care...
Could you look me in the eye
And tell me that you're happy now,
Would you tell it to my face or have I been erased,
Are you happy now?
Are you happy now?
You took all there was to take,
And left me with an empty plate
And you don't care about it, yeah.
And I am givin' up this game
I'm leaving you with all the blame cause I don't care,
Do you really have everything you want?
You can't ever give somethin' you ain't got
You can't run away from yourself..
-Michelle Branch
Paris
Bloggar igen när jag kommer hem på onsdag.
Kram Kram / Anna
Succé, kärleksdagar & estet fest
Har haft en otroligt stressig vecka, hemma sent varje dag!
Måndag - hemma kl. 18
Tisdag - hemma kl. 20
Onsdag - hemma kl. 23.45
Torsdag - hemma kl. 19
Fredag - hemma kl. 21
Men jag har haft ganska kul i alla fall..
Som sagt så hade vi föreställning i tisdags, och såhär såg det ut: 
Haha! John står och chillar och Ellen käftar mot Niklas!
Applåder!
Ja, våran föreställning blev faktiskt succé! Riktigt roligt.
Vad hände resten av veckan då?
Jo, onsdag och torsdag så hade vi kärleksdagar <3
Vi fick gå på 4 olika föreläsningar.
På onsdagen var det om könssjukdomar och relationer.
Just den om könssjukdomar var fruktansvärt äcklig!! Vi fick se flera bilder och ush!
Tror inte att det var många av ettorna som var sugna på sex efter det.
Man hörde mest "Jag ska aldrig mer ha sex!"
USE A CONDOM!
På onsdagskvällen så hade vi sedan en estet fest!
Det var riktigt roligt!
Här är sambatåget! Så grymt var det..
Och så blev det dans i gatan!
Sedan kom torsdagen och alla som varit på estet festen var nog lagom trötta.
Jag hade i alla fall ont i ryggen efter vi hade dansat limbo..
Men vi hade en myssdag på torsdagen, kärlek och 2 föreläsningar till.
Den första handlade om HBT. Riktigt bra var det!
Den andra föreläsningen var nog den allra roligaste, rubriken var "Vad händer när det tänder?"
En kvinna från ungdomsmottagningen som snackade.
("Stress, prestation och annat gör att relationer INTE kan vara på topp hela tiden, man tänder inte alltid på varandra")
Sedan skulle vi göra en lek, hon delade upp publiken i två delar och på våran sida skulle vi komma på hur man skulle göra sin partner så kåt som möjligt utan att röra könsorganet.
Det var verkligen inte svårt xD man får ju röra nacken, munnen, brösten, ljumskar/insida lår, rumpa..
Satt och disskuterade med Maggan och Milla då blev det hela ännu roligare!!
Så, det var min vecka i bilder!
/ Anna
Föreställning
Vårterminens "hårda" arbete kommer då att visas i en teater/musikal..
Yeyy.. Denna mys sång ska jag sjunga då iaf ^^
Nightly, beside the green, green grass
Swing, swing, swing the spinning step
You wear those shoes and I will wear that dress.
Oh, kiss me beneath the milky twilight
Lead me out on the moonlit floor
Lift your open hand
Strike up the band and make the fireflies dance
Silver moon's sparkling
So kiss me^
/Anna
Dagens äckligaste händelse..
Jag och Milla satt och käkade på paprika i nordstan i eftermiddags..
Och ni som känner till stället vet att man sitter på andra våningen så att man er ner över folket som passerar genom nordstan..
Man ser även rakt över till klädaffären brothers..
Där fick jag och milla syn på värsta brat-killen som stod vid en spegel och fixade håret lite..
Men sen började han även peta näsan lite också.
Och innan han lämnade den sidan av väggen där han trodde att ingen såg honom så torkade han av det han hittat i näsan på väggen!! USH!
/ Anna
Tidsbrist och lite besviken
Jag har så sjukt mycket att göra just nu.
Blir så himla stressad,
och samtidigt som jag försöker plugga så är det massa jobbiga tankar som bara attackerar mig.
Så har vi föreställning i skolan på tisdag,
då några av mina vänner skulle kommit och kollat istället för att ha cellgrupp.
Såg fram emot det lite faktiskt.
Men nej, som alltid så får folk viktigare saker att göra.. jippi! kul för mig..
Inte för att det är världens bästa föreställning, men det hade ju varit kul om någon kom.
Men vi ses ju igen näst nästa vecka människor..
Sen vecka 16 så ska jag ha lovsången på ungdomssamlingen i kyrkan.
Ännu mer att stress. Gitarristen sa igår att han inte kan! Ännu mer jippi..
Sen har jag och M en hel artikel att skriva om sportlovslägret.
Det går verkligen framåt för oss, inte.
Så just nu kan jag faktiskt inte se fram emot Parisresan om en vecka..
För jag har så mycket jag måste göra, så mycket att reda ut, så mycket att plugga. ush!
Nej, just nu känns det inte alls som att livet är på topp.
// Anna
Trött
Tack för allt
Tack för i år
Tack för allt
Tack för i vår
Tack för värme
Tack för smek
Tack för trygghet
Tack för svek
Tack för sår
Tack för lek
Tack för allt
Tack för mig
/ Anna
En låt som håller
Fix You med Coldplay är en låt som jag alltid kommer att älska..
And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?
Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you
Oh Laura - Raining in New York
Sometimes your words make me happy or angry or sad
It depends, how I feel
If I feel strong there's a chance that I laugh at your notes
That tells me you're gone
Kryptisk?
Ja, idag blev jag tillsagd att jag skulle säga saker rakt ut istället för att vara så kryptisk..
Jag fattade INTE varför.. fattade faktiskt ingenting.
Kan du snälla förklara? Om det är någon som är kryptisk så är det ju du..
Var med 3 killkompisar ikväll. F,M och V.
Vi hade kul.. Tittade på en gammal musikal vi va med i och sen kollade vi på hitta nemo! ^^
Men i alla fall så har jag, F och V citerat Björn Gustavsson hela eftermiddagen...
Så här kommer det senaste från parlamentet xD
"Den här publiken känns som att den heter typ Douglas, så känns det..
Det känns som att Douglas kanske hoppa av skolan liite för tidigt."
.........
"Publiken heter Elin, and I wanna do Elin"
Haha!
Björn är bara för söt^^
Men tack och hej för mig
och godnatt
/Anna
One of these days
But I didn't care
I tried being honest
But that left me nowhere
I watched the station
Saw the bus pulling through
And I don't mind saying
A part of me left with you
Did I make you nervous?
Did I ask for too much?
Was I not deserving one second of your touch?
What would you do if I could have you?
Oh if I could
I'd let you feel everything I'm thinking
Wouldn't that be nice?
Du var inte där för mig
Beskyddad av dig - ja, osårbar
Jag visste inte då att ett ja kan bli ett nej
Men halvvägs i luften såg jag - att du hade ändrat dig
För utan tvekan vände du och gick
Du gick utan att möta min blick
Kanske har jag fel, men jag tyckte att du log
Och jag tänkte om jag dör blir det för detta leende jag dog
Du var inte där för mig
Du var inte där för mig
Lisa Ekdahl
Förlåta
Peter snackade lite om detta på ungdomssamlingen idag..
Ska man förlåta eller bara sopa det som hänt under mattan?
Ska man stå fast och säga att "Nej, det du gjort mot mig var inte okej, men jag förlåter dig."
eller ska man bara strunta i att prata om det och bara gömma det någonstans?
Förlåta är nog den bästa lösningen, egentligen..
men jag kan ju helt ärligt säga att det är sjuuukt svårt ibland. Någon som håller med mig?
Nej men jag menar, hur ska man kunna förlåta någon som utnyttjat en på olika sätt?
Eller någon som sårat dig så djupt att du trodde att du verkligen, verkligen gick sönder på insidan?
Man måste prata..
Prata med personen i fråga och reda ut saker och ting, och säga att det inte är okej.. och sedan försöka förlåta.
För sopar du det hela tiden under mattan så kommer det tillslut vara en knöl under mattan som du hela tiden snubblar på,
och du mår dåligt för att du hela tiden stöter på det där som gör så ont, och du inser att du aldrig riktigt löste problemet...
// Anna
1 year...
Five hundred twenty-five thousand six hundred minutes..
that's a long time...
R+C = Sant
Förlovade i 20 år idag <3
Pappa: "inte trodde man att vi skulle vara kära om 20 år då"
aww..
kärlek finns, och den kan vara länge.
Welcome To Wherever You Are
and your heart's about to break
Remember that you're perfect,
God makes no mistakes
Bon Jovi
love love love.
Det finns det par som glider ifrån varandra och tappar kärleken någonstans på vägen.
De kanske sedan gifter sig, och skiljer sig, och gifter sig med en ny, och skiljer sig igen.. och så vidare..
Det finns de par som bara håller ihop för att ha sällskap, de vågar kanske inte vara ensamma.
Och så har vi de allra lyckligaste paren, de vars kärlek håller hela livet. Jag har sett dem, bla. I min farmor och farfar, så jag VET att det går, bara man träffar den rätta och har viljan och tålamodet.
Jag vet inte riktigt varför jag, en tjej på snart 17 år sitter och skriver om sånt här egentligen..
För jag borde verkligen inte oroa mig för det nu. Jag får njuta av den kärlek som finns nu.
(Kör på med ett gammalt citat men som är så klockrent.)
"Every song ends.. Is that any reason not to enjoy the music?"
/ Anna
Oroshjärta
drar du till dig
och det du jagar
glider undan
Det du vill äga
kommer en dag att äga dig
Och du kan kämpa ett helt liv
utan att vinna en enda seger
Du vet, dom blodigaste krigen
är alltid inbördeskrigen
Jag har hört dina rop
och lagt svaren i ditt hjärta
Sluta sök dom bakom molnen
nu är jag här
Tomas Andersson Wij
Verkligheten?
Inatt hade jag en sån där läskigt verklig dröm.
När jag vaknade så vaknade jag där jag hade somnat i drömmen.
Så nära och så tätt intill hade jag somnat..
Men sedan när jag vaknade fanns det ingen så nära och så tätt intill.
Det var lite läskigt..
Är verkligheten också en reflektion?
/ Anna
Dagens skratt
Maggan -Men bord rör inte på sig.
Anna -Om han är kåt PÅ det lär det definitivt röra sig!
Himlen så oskyldigt blå
Himlen är oskyldigt blå
som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
när broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
är himlen så oskyldigt blå
Nu tar molnen mark
Jag var förblindad av att solen sken så stark
Men mina ögon kommer alltid le mot dig
Kan det begäras mer av mig
Himlen är oskyldigt blå
djupaste hav likaså
Att regndroppar faller som tårarna gör
det rår inte stjärnorna för
Älskling, jag vet hur det känns
när broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat, oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå
-Ted Gärdestad
Sanningens ord..
Problemet är din attityd till problemet.
Fattar du?!
Historia
hahaha!
Ja, det var mina klasskompisar det xD
Fatta vi skrattade när de redovisade detta på historialektionen..
Du finns i varje andetag
goooosh...Jag blir galen snart...!
Jag och musiken..
Jag älskar verkligen musik, jag skulle inte kunna leva utan den.
Ett så enkelt exempel, när jag ska åka till skolan och kommer på när jag står vid busshållplatsen att jag har glömt iPoden hemma. VÄRLDEN GÅR UNDER!!
Kanske inte riktigt så illa, men nästan. Det är en plåga att åka buss i 50 minuter utan att ha musik i öronen...
Jag har nog alltid älskat musik, och har en speciell kärlek till låttexter. De sätter sig liksom fast i huvudet.
Ibland har jag funderat på om musiken kanske får mig att må dåligt också?
Och svaret på den frågan är faktiskt ja.
Tänk när man är ledsen, deppig, olyckligt kär.. Ja, allmänt nere, och så lyssnar man på en låt som går i moll och som har en sån där passande text som talar till just mig.
Då går det faktiskt rakt in i mitt hjärta och gör mig kanske liite mer ledsen.
Jag gjorde faktiskt ett försök i somras, att jag skulle lyssna på en låt som gick i dur och som hade en glad text när jag var vääldigt ledsen. Det är ganska roligt nu när ja tänker på det. Det var i bilen när mamma och jag skulle till Ikea (bara för att hon tänkte att vi kunde hitta på nått kul sådär dagen efter..)
Men i alla fall så satt "Salem - This is who I am" skivan i cd-spelaren och då tänkte jag lite där för mig själv att jag skulle bläddra fram till låt nummer 15 "Good song" bara för att försöka göra mig själv lite gladare. Men icke. Satt där och försökte sjunga med lite som jag brukar göra när jag åker bil. Men det blev mest
"I wanna *snyft* you a good song. Something you may *snyft* when you feel sad and *snyft* grey"... osv.
Nej men samtidigt som låtar kanske gör att det gör lite mera ont, så kan det hjälpa, i alla fall mig, att bara få ur mig de där tårarna som bara ligger där inne och väntar på att få rinna ner för kinderna.
Musik är alltid bra. Det är glatt, det är sorgset, det är argt, det är kaxigt.
Det finns alltid en låt som passar ens sinnesställning. Det är bra^^
// Anna
