AnnaArmida

En människa kan betyda allt, medan en annan bara betyder lite.

Men de människorna som betyder mest är de som har lämnat ett avtryck. De hjälpt mig bara genom att vara sig själva. Det är änglar, verkliga änglar. Och de änglarna är värda att ta hand om, även om det inte finns ett skit man kan göra mer än att finnas där så är det värt det. Jag kan liksom inte inte bry mig om en sådan person. 

Som den personen som fick mig ur en förälskelse som jag gått och mått dåligt av i sjukt många år helt i onödan. Den ängeln kommer jag vara evigt tacksam till, för det betyder mer än någon kan förstå att jag kunde ta mig ur det där, för jag var helt fast och grät allt för ofta för att jag inte trodde att ja dög för någon alls och såg ingen mening. Men nu har jag i alla fall börjat förstå, jag är gjort stora steg för att vara mig och det mesta är tack vare att jag träffade denna person med osynliga vingar som fick mig att tänka på något helt annat. 

Och den som portar sin egen bräcklighet kommer få svårt att finna fram till någon annans. Har man en gång knackat på en dörr utan att bli insläppt, så kan det bli svårare att knacka igen. I detta kan det vila en plikt. Att då det är du själv som hör en knackning på den dörr som är din egen, skyldigheten att öppna den. Att ursäkterna att inte, blir den spindelväv som ska klibbas över dina vingar.