AnnaArmida

Och när anledningen inte bara är att man inte orkar.

Jag orkar inte och jag vill inte, inte alls.

Får näst intill ångest över att behöva befinna mig där.

Kanske gjorde jag fel val helt enkelt.

Älskade musik.

Notera, älskaDE...

Älskar inte längre.

Min glädje för musiken har försvunnit för man får inte göra det man vill göra.

Jag vill kunna göra det som är jag, men nej, det är inte enligt utbildningen.

Det finns fula ursäkter för allt.

Jag är påväg neråt igen och jag vill inte. Jag vägrar! Men när man börjat falla, hur ska man då resa sig upp? Det är först när du är nere på marken som du kan ta dig upp.. Jag befinner mig mitt i fallet och vet att marken kommer. Jag är rädd. För jag vet att det kommer göra ont, jag vet att jag kommer riva upp både handflator och knän, och i värsta fall går säkert jeansen sönder också. 

Jag vet att marken kommer men jag kan inte undgå den mitt i fallet.