AnnaArmida

The one that you hold close
you treat with great respect
Give me all your love
And I will give you so much back
But trust can hurt so bad If you let me down

Like a loving friend
He gave me life and joy
That's why I opened up in body,
mind and soul
But with a lie he ruined all
A lie called love..

Ja, idag är det den första torsdagen i januari.
Trevligt, igår var det ju den första onsdagen men det brydde ja mig inte om.
Bryr mig bara om den första torsdagen i Januari, och den första söndagen kanske..

Minnen minnen minnen.
Jag måste typ vara en narokoman av minnen, helt seriöst.
Tänker tillbaka hela tiden, jag borde tänka framåt men det går inte så bra.
Minnen finns typ överallt.. VARFÖR?!
Minnerna förförljer mig, som en galning i nån skum bil..
(kul liknelse tycker Camilla som sitter här bredvid och läser vad jag skriver..)
Men det är nästan så. Minnerna skrämmer mig, precis som galningen i bilen.
Visst minnerna kan vara underbara.. ibland.. men när man tänker lite djupare så skräms de.
Minnen som varit så verkliga känns plötsligt som en dröm, har så underbara saker hänt mig?
Galet, hur en del av ens liv kan kännas så overkligt.

När jag äntligen fick det jag velat ha så länge så tog jag inte vara på det så mycket som jag nu i efterhand önskar att jag hade gjort..
Jag tog det nästan för givet, hur dum i huvudet får man vara? Jag borde bli straffad för att inte ta vara på underbara saker i livet..

Jag råder dig till att ta vara på alla, ALLA underbara stunder du har i livet..
För i efterhand så ångrar man att man inte gjorde det.
Tro mig, jag vet hur det känns att bli förföljd av minnen..




/Anna <3