lånade ord.
Allt jag ville säga glömde jag i kväll. Men det kallas chocktillstånd när tankar känns och skär som bitar av glas.
Skapar små, små sår under linningen. Jag önskar att allt fick plats för att presentera ett svin.
Somnar om och vaknar igen, som jag alltid gör.
Svara: fick du nog? Fick du nog ikväll?
Jag vaknar upp och somnar igen, vet inte vad jag väntar på..
Svara: fick du nog? Ja, det fick du nog.
Kan du några fler runda ord att imponera med? Gör ett intryck, le! Gör ett avtryck som sitter längre än de du redan gjort.. Har du lärt dig att stå vid ditt ord? Sånt imponerar mer än ett leende..
Vad har du gjort?
Vi har väl inga hemligheter kvar? Men det är så jävla fegt att ge sig av. För hjältar stannar kvar med ryggen upp mot väggen, bara hud mot vassa eggen. De rivs och slår och bits för sina liv eller någon annans. De får ingen belöning men de kräver ingenting. De bara gör, biter ihop och håller käften. Ja, hjältar och hjältinnor stannar kvar... De spottar hårt mot vinden och de värmer våra händer så vi inte tappar taget om den kärlek vi har rätt till. De vågar tro och hoppas på att någon däruppe ser oss någon som hellre vill förlåta än fördöma oss för något vi inte visste att vi gjort.
Det är september, och jag fattar ett svårt beslut, min nedräkning börjar nu. I oktober håller jag din hand för hårt..
har du några goda råd innan klockan byter år? Snälla, vänd inte ryggen till igen. Snälla, möt min blick en allra sista gång innan du lämnar min kropp. Men först, har du några lögner kvar, för att pudra dina svar ?
(blandade låttexter av Kent)
