oroshjärta
I söndags kom en lagom trött Anna hem ifrån Frizon festivalen.
Det var några regniga, leriga fast mysiga dagar jag spenderade där på torpområdet strax utanför kumla.
Det som var mest värt på hela festivalen var den sista artisten som klev ut på scenen 02.00 natten till söndagen.
Tomas Andersson Wij.
Hela lokalen fylldes av förväntansfulla och trötta människor.
Det blev en mysig konsert, människor stod, satt eller låg på golvet och lyssnade på Tomas berättande sånger.
Det var enkelt, det var Tomas och hand gitarr, men ändå så tror jag att de flesta i lokalen berördes.
Jag berördes på olika sätt. Först för att sångerna var så bra, sen av stämningen i publiken..
Sedan drabbades jag lite av avundsjuka när Tomas började på låten evighet.....
.... då kändes det som att ensamma lilla jag var omringad av en massa par som stod och kramades, höll handen och satt i knä. Visst, jag förstår dem, det är en väldigt fin låt, framförallt när Tomas gör den.
Men jag var riktigt nöjd efter den konserten i alla fall.
Jag traskade lugnt och glatt tillbaka till mina vänner i husvagnen och somnade gott.
Det du räds drar du till dig och det du jagar glider undan
Det du vill äga kommer en dag att äga dig
Och du kan kämpa ett helt liv utan att vinna en enda seger
Du vet dom blodigaste krigen är alltid inbördeskrigen
Jag har hört dina rop och lagt svaren i ditt hjärta
Slutat sakna bortom molnen nu är här
Jag hör kranen inom dej droppa oro och förtvivlan
Men också sången utanför;
Kom ut hit och lev innan du dör, kom ut hit och lev innan du dör
Kom ut hit och lev, Oroshjärta, oroshjärta
/ Anna
